DEN 8 SEPTEMBER STARTAR VI
HÖSTENS KURSER. LOKAL SOM TIDIGARE NORDKALOTTENS KULTUR OCH
FORSKNINGSCENTRUM I ÖVERTORNEÅ
VÄLKOMNA ALLA GAMLA OCH MÅNGA NYA LOKALA
FORSKARE.
........Släktforskning
kan vara en spännande upplevelse.
Förutom upptäckter om nära släktingar som föräldrarna
inte pratat om,
får Du reda på Var och med Vem de gifte sig. Till vilken
familj och ort de flyttade.
Du kanske hittar ej tidigare kända kusiner, kusinbarn och bryllingar.
Ja hela släkten bakåt till 1600 talet.
Med lite fantasi kan Du göra en liten berättelse om förfädernas
liv.
Du har ju fått tag i en del fakta från Kyrkböcker,
Husförhörslängder, Dopböcker, Dödsbok osv.
Här nedan kan Du läsa en sådan berättelse om
en avlägsen Släkting till mig
som levde under åren 1748 till 1833. Hon föddes strax
norr om Karesuando
gifte sig och bodde vid Lainio älv där hon dog som 85
åring.
`Vassegod´ Här finns historien:
Harry Johansson först vice ordf. i Matarengi forskarförening
Övertorneå
Namnen Bucht-toppen och Buchtkammen
redovisas på Lantmäteriets kartor sedan 1970,
då första editionen av topografiska kartan bladet
28H Sarek publicerades. De olika turerna kring publiceringen
av topokartan i det här området är ganska
omfattande, och skilda myndigheter och även enskilda
personer som, med dagens krav på namnredovisning, inte
skulle bli tillfrågade om kartnamn har konsulterats.
Speciellt aktiva var representanter för Växtbiologiska
institutionen i Uppsala. I en lista över ortnamnen på kartbladet
28H Sarek daterad 5 april 1970, förekommer även
namnen på uppgiftslämnarna: Tore Abrahamsson,
Lage Karlsson och Staffan Tegnér. Lage Karlsson var
vid den här tiden anställd vid Växtbiologen
i Uppsala och Tore Abrahamsson arkitekt. Vilken befattning
Tegnér hade är inte känt. Abrahamsson är även
författare och fjällmänniska. Utöver
dessa tre deltog också personer med anknytning till
områdets samebyar.
" Topp 2010 och ned til punkt 1669 kallas Buchtkammen. Topp 2010 bör
heta Bucht-toppen". Namnet Bucht-toppen kom med ledning från uppgifterna/önskemålen
i den här listan, sedermera att fastställas för kartredovisning
av dåvarande Rikets allmänna kartverk, och finns alltså med
på allmänna kartor sedan 1970. Namnet Buchtkammen är äldre,
men Lantmäteriet har tyvärr ingen bakgrund till detta.
Namnet Buchtkam i obestämd form redovisas däremot på en
STF-karta framställd av Axel Hamberg 1922, och Lantmäteriet
rekommenderar av den anledningen ett studium av äldre årgångar
av STF:s skrifter från 1890-talet och framåt, vilka möjligen
kan ha uppgifter om såväl Bucht, som om namnets tillkomst.
då namnet för första
Vem var G.W. Bucht? Nyfiken? Heiskaari vet - fråga
honom:
Följa med? Anmäl dig
till Heiskari - boka flygplats!
Wilhelm Bucht erhöll år 1882
tjänsten som stadsingenjör i Luleå efter
Erik Rudolf Waldenström, som avsagt sig uppdraget på
grund av sjukdom. Under barmarksperioderna var han ofta
tjänstledig för att kunna arbeta i sin ordinarie
befattning som kartograf. Gustaf Wilhelm Bucht var född
i Överluleå den 22 maj 1848. Hans far, som var
kronolänsman, lär ha blivit mördad av fanatiska
lestadianlappar under ett upplopp i Kautokeino år
1852. Han gick tre år i Piteå läroverk
och praktiserade sedan hos kommissionslantmätaren J.
E. Sandström i Öjebyn.
Å r 1872 antogs han som kartograf vid Norrbottens
ekonomiska kartverk och år 1884 utnämndes han
till kartografförman vid Luleåstationen. Å
r 1884 invaldes han i stadsfullmäktige.
Var denne G.W. Bucht släkt med Hannukkala Buchtarna?
Kom till forskarsalen och kolla in
en CD (av Östen Bucht) med levnadsbeskrivning och rapport
från hans färder i den Svenska fjällvärlden.
Vår vän Reijo Heiskari vill (bilden) ordna med
en flygtur till Bucht Peak i Sarek. i sommar.
Tjo
- vad det var livat vid masugnen under 1800-talet. Delar
av masugnen finns kvar på botten av den uppdämning, som
reglerar vattenmängden till kraftverket i närheten.
En bok om bruket historia
finns på finska och kommer under sommaren i översättning.Kan
erhållas genom att kontakta MFF.
Torsdagar
träffas vi i forskarsalen NKFC och ventilerar problem
och hjälper till med inskanning, inmatning eller
inskrivning av födelsedata, familjeregister -
ja vad DU vill.
Vi börjar kl. 1800 - Välkommen !
På NKFC finns
ett antal datorer med internetanslutning för att i lugn
och ro forska i ex. kyrkböckerna
Genline och Svar's databaser nås via några knapptryckningar.
Dessutom har vi CD-skivor med data över alla i Sverige boende människor
1890, 1900, 1970 och 1980, Döda 1942-2006 samt några lokala
uppteckningar av bef. i Ötå. Personal eller medlemmar hjälper
gärna till OM du anmäler
Ditt behov till personalen eller forskarföreningens medlem.
Dessa gentlemän
höll ordning på befolkningen i östra
Norrbotten för ett anatal år sedan.
Matarengi Forskarförening
är en ideell förening med målet
att uppmuntra till forskning om den egna hembygden, släkten, kommunen
eller näringslivets utveckling i Tornedalen- främst i Övertorneå kommun
och i samverkan med och i lokalerna för Nordkalottens Kultur- och
forksningscentrum i Övertorneå.
Förutom släkt- och Hembygdsforskning anordnas
studieresor,
ofta i samverkan med Ylitornio Hembygdsförenings
forskarsektion.
Föreläsningar:
Föreläsningarna återupptas under våren 2010
.
Har du förslag, som du vill framföra eller uppdrag till föreningen, är
du välkommen att inlämna motioner till årsmötet.
NYTT!
Pröva på om du vågar !
Filsnuttar från föreningens excursioner.
1. Orjasjärvi skvaltkvarn Tryck Här!
2. Hanhivittikko fäbod Tryck Här!
3. Ainola Kartano Tryck Här! 4. Studieresa till
Svanstein. Tryck HÄR !
Är detta socknens största tall?
Arne Hietala och Bror-E.Härmä försöker
krama om den ståtliga tallen - belägen - Ja gissa var!
Vad heter din mormors mor? Frågan är
säkert ännu aktuell!
Finns hon bara på bild i ett album eller som en minnespryl i en låda
på vinden ?
Saknar du mormorsmor, mormor eller någon annan anförvant – då är
du välkommen till NORDKALOTTENS KULTUR- OCH FORSKNINGSCENTRUM
och Forskarföreningens lokaler för att leta. Hanna hittar henne på bild
- fråga henne!